Bitch Planet är en retelling av den typ av berättelser som är känd som ”the prison exploitation genre” i feministisk och science fiction-tappning. Nyligen publicerades seriens fem första nummer i ett samlingsalbum under titeln Bitch Planet: Extraordinary Machine.

För att upprätthålla den partriarkala ordningen på jorden skickas alla kvinnor som stämplats som ”non-compliant” till en fänglseanläggning belagd på en annan planet som fått smeknamnet ”Bitch Planet”. Att stämplas som ”non-compliant” är inte speciellt svårt – fängelseplaneten är full av kvinnor som är tjocka, queera, rasifierade, har utfört aborter, varit otrogna eller bara snäst av en man vid fel tillfälle. Men är att skickas till Bitch Planet ett straff eller fungerar fängelset snarare som en fristad för kvinnorna som hamnat där?

Jag läser sällan serier, men Bitch Planets premiss kändes rätt så oemotståndlig. Det faktum att jag återigen påmindes om varför jag föredrar prosa framför serier åsido så levde Bitch Planet mer än väl upp till mina förväntningar. Den är otroligt häftigt ritad, underhållande och lyckas balansera en retro sf-känsla med moderna feministiska tankegångar på ett bra och snyggt vis.

Jag måste erkänna att jag ungefär är lika bra på att recensera serier som jag är på att läsa dem, så jag tänker hålla mig kort: Bitch Planet är väldigt bra. Om du någon gång tänkt att Orange Is the New Black skulle vara en ännu bättre serie om den var försatt i rymden borde du läsa Bitch Planet. Om du är trött på ”feministisk” populärkultur som bara innehåller vita, normativt snygga kvinnor borde du läsa Bitch Planet. Om du gillar snyggt tecknade serier borde du läsa Bitch Planet.

För att sammanfatta: läs Bitch Planet.