Typsnitt

typsnitt

Hur medvetna är ni om typsnitt när ni läser?

Själv gillar jag typsnitt överlag – har exempelvis cirka en miljon installerade på datorn (och använder ändå Georgia till typ allt) – så jag kanske fokuserar mer på typsnitt än de flesta, men det påverkar faktiskt vilka böcker jag väljer att läsa till viss del. Jag gillar inte böcker som är tryckta i Times New Roman, till exempel. Det används mest till billiga pocketutgåvor, och det händer att jag väljer bort sådana böcker när jag bläddrar i dem och ser typsnittet. Rätt typsnitt ska vara på rätt plats, och jag anser inte att Times New Roman passar till skönlitteratur. Angående Georgia, förresten, så har jag en bok där brödtexten är tryckt i det typsnittet och den har jag ställt tillbaka i hyllan flera gånger delvis på grund av det. Rätt typsnitt på rätt plats som sagt – Georgia fungerar uppenbarligen enbart för mig på datorskärmen.

Bland typsnitt jag gillar att läsa finns exempelvis Sabon, vilket jag tycker är ett typsnitt som passar sig mycket bra för sträckläsning eftersom det är så mjukt och följsamt på något vis; tjusiga Electra; enkla men snygga Adobe Garamond; stilrena Minion Pro som jag använder på läsplattan; och fina Requiem som jag antagligen gillar mycket på grund av att jag förknippar det med Catherynne Valentes Palimpsest och Hal Duncans The Book of All Hours. Bra böcker blir ännu bättre med snygga typsnitt.

Dock är jag inte speciellt medveten om typsnittet medan jag faktiskt läser om boken är bra och medryckande (så länge texten inte är svårläslig på grund av typsnittet vill säga), men när det gäller tråkiga berättelser eller segare partier i böcker så händer det ofta att jag sitter och stör mig på typsnittet om jag inte tycker om det. Så det är inte direkt så att val av typsnitt can make or break en bok för mig, men det är viktigt. Ju bättre typsnitt, desto smidigare går läsningen. Dock behöver inte osmidiga typsnitt vara lika med fula typsnitt – när jag läste The Red Tree av Caitlín R. Kiernan, exempelvis, så fanns stora delar ur ett bokmanus som protagonisten hittat med i boken och det var i ett skrivmaskins-typsnitt och pyttelitet, vilket gjorde det svårt att läsa de bitarna. Det var väldigt störigt.

Som sagt, hur uppmärksamma är ni på typsnitt? Har ni favoriter eller bryr ni er inte så länge de är läsliga?